För att se videoinslaget, klicka här

Inbrotten ökade med 14 procent i Värmland under förra året. Men trots att det nu finns ett nytt sätt att säkra sitt hem menar polisen att det inte många som använder det.

Om fler hade DNA-märkt sina saker så menar polisen att många fler inbrott skulle kunna klaras upp.

– Det är ett sätt för oss inom polisen att härleda stöldgods tillbaka till ägare och koppla en misstänkt till ett brott. Vi har mängder med gods som vi inte vet var det kommer ifrån. Allt gods måste på ett unikt sätt kopplas till en anmälan om ett brott, säger Mikael Skoglund som är forensisk analytiker på polisen.

DNA-märkningen har tidigare använts av bland annat trafikverket och i kyrkor för att förhindra stölder. Men nu finns den även för hemmabruk. Det går till så att du penslar en osynlig vätska med ett unikt DNA på exempelvis en kamera, om kameran sen blir stulen syns vätskan i UV-ljus och DNA-koden kan spåras tillbaka till dig.

– Det är ett komplement till larm. Larm är också avskräckande och när man har det här typen av märkning, som märk-DNA så talar man om det för tjuven. Man har dekaler och just i det är preventivt och man kanske slipper ett inbrott överhuvudtaget, säger Lars-Johan Sahlin som är skadeförebyggare på ett försäkringsbolag.

I ett område i Stockholm har man genomfört ett pilotprojekt där ett helt grannskap använt sig av märkningen och där ska inbrotten ha minskat markant.

– Vad jag har förstått så har det fallit väldigt väl ut, säger Mikael Skoglund.

Finns det några liknande planer på gång i Karlstad?

– Det kan det bli. Lite beroende på vad siffrorna från Stockholm visar, så kan det mycket väl bli det.

Enligt Lars-Johan Sahlin kostar ett genomsnittligt bostadsinbrott 20 000 kronor och förra året begicks det 522 sådana i Värmland. Det är 14 procent mer än 2013. Men frågan är om det är lappen i fönstret eller märkningen av sakerna som ger bäst skydd.

– Ja, det är absolut lappen i fönstret, just det preventiva. Tjuvarna skyr märkt egendom, den är jättesvår att avyttra så då väljer de ett annat ställe,  säger Lars-Johan Sahlin.
Källa: SVT

reporter, Sara Lundin

2015, Nyhet